Trodde väl aldrig att jag skulle komma iväg för bilen krånglade. Fick åka ensam för hade ingen som kunde följa med. In i det sista tvekade jag på att åka o skita i det....Men e så glad att jag vågade. För om jag inte åkt hade jag inte fått veta att Matheo e hur duktig som helst. Jag tror han gilla sin nya transport. Gott om plats o fönster uppe så han ser ut.
Har ju inte riktigt satt igång honom än för de har gått ute längre i år för vi hållit på i stallet, men jag har börjat promenera med honom o då passade jag på att träna utställnings träning med honom.
Sen lastade jag honom i fredags o då gick han på så fint. Kunde gå bak själv o in till honom för att få honom att stanna kvar. Målet är att kunna lasta honom själv....Så allt kändes bra, sen bara red vi på den känslan o jag vågade åka!!
Sen e Dalarnas Ponnyavelsförening kanon!! Känner mig trygg där. Behöver man finns det alltid hjälp. Men när jag kom dit va Linda Larsson där med sina två barn Klara o Filip. Vi köper hö av Linda o Janne. Linda hjälpte mig att lasta ur o tog min kamera o fotade många fina bilder. Tack än en gång Linda för hjälpen!!!
Det e alltid roligt att se hur folk reagerar när Matheo kommer!!! Det e ju ändå en Ponny utställning så de flesta e ju så små jämfört med min stora "ponny". Så han drar verkligen blickarna till sig. Fick snabbt en egen liten beundrar skara, bestående mest av småtjejer...men när vi skulle gå in i ridhuset stod det två karlar vid ingågnen o då sa en av dom, - Nu kommer det en riktig häst!!! Kul!!
Hade ju badat honom kvällen innan o borsta o putsat honom på mogonen med nyrengjorda borstar så han va ju lika fin när vi lastade ur honom, men jag va så nervös så jag borstade fast jag inte behövde!!!
Dom tyckte han hade fina ögon!!! Han har nog lite speciella, lite ljusare.
Jag tycker åsså dom e fina...
På väg in i ridhuset...
Väntar på vår tur....
Det pratas i högtalaren o apploderas, nytt för Matheo!
Tur de inte tittar på min benställning!!!
Enda gången jag önskar att han va mindre e när jag ska springa med honom.
Sprang så fort jag kunde utan att försöka snubbla i två varv runt så jag kunde inte prata när vi äntligen fick stanna....
När vi fått den muntliga kritiken i högtalaren,
kom Anna fram med rosett o en jätte fin väska som vi vunnit!!!
Lycklig Matte!!!
Men Matheo undrar...e det redan slut!!
- Å jag som trodde det skulle bli löshoppning!!!
Väl ute igen vill Linda ta ett foto med rosetten på.
Jag ska föröka ställa upp honom. Går verkligen in för det!!!
Tur jag inte behöver hålla upp svansen på honom åsså!!!
Denna gången hade det lilla spännet gått upp i min väst, men förra gången höll jag på att tappa byxorna....så dom aktade jag mig för att ta!!!
Alla dessa bilder som jag nu kunnat visa är tack vare Linda Larsson!!
När jag kom hem skickade Eva Såsser mig några
underbara bilder som hon tog med sin fina kamera. Tack Eva!!
Ett stort tack till Dalarnas Ponnysvelförening!!!
En mycket trevlig dag med trevliga människor!!
Gitte & Matheo
